måndag 3 september 2007

Den stora Lapsangprovningen

I recensionen av Zheng Shan Xiao Zhong nämner jag att det finns flera olika kvalitéer av Lapsang (svart te med röksmak). Jag har nu fått möjligheten att jämföra fyra olika Lapsanger;

(1) “Rökig Lapsang” (baskvalitet hos in the Mood for Tea)

(2) “Lapsang Souchong” (högre kvalitet hos in the Mood for Tea)

(3) “Lapsang Special Grade” (högsta kvalitet hos in the Mood for Tea)

(4) “Zheng Shan Xiao Zhong” (högsta kvalitet hos Chaikhana)

De tre Lapsangerna från in the Mood for Tea smakade jag av i identiska muggar för att komma så nära ett blindtest som möjligt. Teet från Chaikhana hade jag mest med som smakreferens eftersom jag redan har recenserat det.

(2) är milt (för ett Lapsang, inte milt som ett grönt te kan vara) och med en lätt smak som inte självklart är associerbar till rök om man inte har smakat liknande lapsanger förr. Det märks att det är rökt på riktigt då det saknar den karakteristiska, chockerande smaken av tillsatt rökarom utan har en mer subtil, lätt jordig rökarom. Basteet är däremot ganska platt och dröjer sig inte kvar någon längre stund.

(3) är ett äkta Lapsang från Wuyi-bergen. Det är ungefär lika lättrökigt som (2), men rundare och med ett betydligt mer karaktärsfullt baste. Det är lite sött och fyller hela munnen under lång tid. Doften av teet har en angenäm, lätt kaffeliknande ton. Det är dock snäppet mindre sött än (4) och har även en lite annorlunda smakpalett än (4) som är svår att sätta fingret på.

(1) är en Lapsang av den typen som säljs i de flesta tebutiker; ett robust te med kraftig röksmak. Det har däremot en mer karakteristisk vedsmak än andra standardmässiga Lapsanger jag har smakat. Mina tankar förs till barrträd snarare än till en allmän röksmak. Jag gillar det, och skulle gärna se att de Lapsanger som görs med tillsatt rökarom gjordes mer karakteristiska (tall-Lapsang, ek-Lapsang, en-Lapsang ect). Det är svårt att jämföra (1) med de övriga teerna i testet eftersom det i mina ögon är helt olika sorters te, men jag skulle faktiskt vilja påstå att det är den bästa ”vanliga” Lapsangen jag har smakat.

Som sammanfattning så skulle jag inte köpa (2) om jag ville prova på ett äkta Lapsang, trots det lägre priset, utan satsa på (3) eller (4) eftersom djupet i smaksensationen blir så mycket större. Jag tycker att (3) och (4) är jämförbara i kvalité även om smakpaletten hos (4) faller mig snäppet mer i smaken.

Till er som köper standardmässig Lapsang i er lokala tebutik vill jag rekommendera att fråga efter hur gammalt teet är (när det tillverkades) och inte köpa det om det är mer än nio månader gammalt, eftersom Lapsang enligt min erfarenhet tappar mer smak mer tiden än de flesta andra teer.

Lapsang är ett te som jag verkligen inte skulle köpa i tepåsar eftersom de stora Souchong-bladen behöver mycket plats att utveckla sig på. Brygg det helst i kanna eller i någon annan brygganordning med en rejäl sil.