In the Mood for Tea gör sedan en tid tillbaka sitt eget Earl Grey. Basen till den gröna varianten är Long Jing och basen till den svarta varianten är från Yunnan. Till det kommer sedan ekologiska bergamottolja och några blomblad (blåklint eller malva, skulle jag tro). Enligt dem själva så blandar de teet i små omgångar och gör nytt alltefter att det gamla tar slut, så att blandningen är så färsk som möjlig.
Jag är ganska känslig för styrkebalansen hos tebladen vs. bergamotten (där jag föredrar att tebladen dominerar) och jag har därför aldrig blivit något fan av grön Earl Grey. Min erfarenhet är att det gröna teet sällan lyckas stå upp mot bergamotten, även om jag kan tänka mig att ett tungt japanskt Fukamushi-sencha skulle kunna lyckas. Jag valde i allafall att köpa den svarta varianten.
De torkade tebladen doftar sött och lent och friskt av citrus, utan den skarphet som finns i doften hos många Earl Grey. Jag bryggde bladen i 95 grader i en liten glaskanna, med ca 2 minuters bryggtid. Teet är inte helt okänsligt för överbryggning men det finns vissa marginaler. Det här är inte ett te där överbryggning lämpar sig för att kompensera med mjölk. Nu vet jag inte om det verkligen ligger till så, men efter att ha testat både med och utan mjölk så får jag känslan av att teet inte är optimerat för att drickas med mjölk utan som en ren, slätt kopp. För mig är det en fördel.
Det bryggda teet har en elegant men ändå fyllig framtoning i munnen och ger ett "tjockt" snarare än "tunnt" intryck i munnen. Det finns vissa viniga, kakaoaktiga toner som jag associerar med Keemun snarare än Yunnan samtidigt som svagt kryddiga och kärva toner som förknippas med Yunnan kan anas mot sidorna av munnen. Bergamottoljan smälter samman med tesmaken i ett oseparerbart partnerskap där de bildar en harmonisk helhet snarare än två lätt urskiljbara delar. Eftersmaken ligger kvar i munnen en stund efteråt.
Jag är såld. Det här är det bästa Earl Grey som jag har druckit. Det är bara att gratulera In the Mood for Tea för en mycket välavvägd teblandning. Det känns dock som ett Earl Grey som är bortkastat att brygga i en 2-literskanna, så jag skulle antingen ha ett annat Earl Grey som passar sig för storbryggning om jag har många gäster, eller ta mig tiden att brygga flera små kannor.
lördag 20 november 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)