Jag brukar säga att allt som kräver tillvänjning för att uppskattas oftast inte är värt besväret. Men det finns undantag. Lapsangs underbara rökiga aromer, till exempel. Tian Mu Green är ett annat exempel. Första gången jag fick provdricka det på In the Mood for Tea var jag inte särskilt imponerad, men ju fler gånger jag dricker det desto mer förtjust blir jag. In the Mood for Tea har två kvalitéer av Tian Mu Green, och jag köpte Special Grade, den finare och lite dyrare av de två kvalitéerna.
Klassiska kinesiska teer som Long Jing är ofta milda och gräsiga. Men det finns en enorm spännvidd i smak när det gäller kinseiska teer, och Tian Mu är helt annorlunda. Dels ska det bryggas i lägre temperatur än andra gröna teer; ända ner till 60 grader går bra (jämfört med ca 75 grader för vanliga gröna teer), men framför allt är det den rikliga smaken som gör skillnaden. Jag har fått höra att Tian Mu ska dra mer åt det japanska hållet, trots att det är ett wokat te och inte ett ångat te. Jag är inte säker på att jag håller med. De japanska teerna som Sencha och Genmaicha har en annan karaktär än Tian Mu. Men det gör Tian Mu än mer unikt, antar jag.
Doften av Tian Mu är stark och genomträngande och inte riktigt vad man förknippar med te. Jag doftade länge på det i ett försök att få doftassociationer, men doften är såpass sammansatt att det var svårt. Nykapad, frodig kirskål som har växt i skuggiga hörn, kanske. I efterhand kan jag i alla fall konstatera att doften ger en bra föraning om smaken, till skillnad från vissa oolongteer som verkligen smakar annorlunda än de doftar.
Jag bryggde Tian Mu i min nya glaskanna, först en kort stund (ca 1 minut) och sedan en längre stund (ca 2½ minut). Vid den korta bryggningen utvecklas ingen bitterhet och man får ett milt och läskande te med smaker som drar åt gurka, men med en varmare och fylligare underliggande ton. I den långa bryggningen blommade de diskreta mossiga toner som gick att ana i den korta bryggningen ut, tillsammans med ett litet tanninbett. Jag tänkte på skogspromenader i fuktiga gammelskogar.
Andra bryggningen blev snäppet sötare vilket jag tyckte gjorde den lite bättre än den första. Det behövdes väldigt liten mängd te för att ge mycket smak åt teet, vilket gör att teet trots sitt höga pris (ca 100 kr/hg) ändå blir ganska prisvärt.
Har du redan Sencha och Long Jing hemma i tehyllan och vill prova något nytt som kompletterar tesamlingen bra kan jag rekommendera Tian Mu Green, men det kanske inte är det gröna te man bjuder tenoviser på.
torsdag 14 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar