Terecension - Kukicha

Jag hade länge velat prova Kukicha; ett japanskt te som närmast kan klassas som grönt och som till största delen består av stjälkar och bladnerver från tebusken. Därför blev jag väldigt glad när jag under ett besök i Göteborg hittade en lite provsmakningspåse med Kukicha på tebutiken Camellia.

Jag bryggde Kukicha i 75-gradigt vatten direkt i teskål, med något längre bryggtid än hos andra japanska teer, och det funkade utmärkt som bryggmetod. Teet blir trevligt gröngult, och doften fick mig att tänka på en höstäng strax efter att blommningen har slutat. Smaken kombinerar egenskaper hos både kinesiska gröna teer och japanska teer. Kukicha har den lite kraftigare, friska havstonen hos japanska men samtidigt också den mjuka, varma, lågmält gräsiga smaken hos kinesiska. Bitterheten är mycket låg, lägre än i de flesta gröna teer jag har provat.

Första bryggningen är inte subtil eller utmanande, men jag tycker att den lyckas kombinera det bästa ur två tevärldar på ett fantastiskt sätt. Vid andra bryggningen kommer lite nya toner av svart vinbär fram, och de kinesiska dragen börjar dominera över de japanska, samtidigt som eftersmaken är ganska japansk. Jag blev mycket förtjust i Kukicha, och kommer definitivt att köpa ett hekto.

Kukicha sägs ha lägst koffeinhalt av alla japanska teer. Det brukar rekommenderas som kvällste just därför, men jag tycker också att det passar jättebra som måltidsdryck; både till klassiskt svenska och asiatiska rätter.