Terecension - Gui Hua Xiang DanCong

Man kan skönja flera stora klasser av oolongteer; Wuyi-bergets klippteer (t.ex. Da Hong Pao), Anxi-oolongerna (där Ti Guan Yin ingår), taiwanesiska höghöjdsteer (bl.a. Li-Shan, A-Li-Shan och Tung Ting) samt Fenix-oolongerna från Guangdong-provinsen i Kina.

Fenghungang betyder fenix på kinesiska och DanCong [uttalas danchong] betyder blad. "Fenghuang DanCong" och "Fenixoolong" är alltså samma sak. Ofta säger man bara DanCong, för att slippa alla långa uttryck.

DanCong-tebuskarna är uppskattade för sin förmåga att imitera andra dofter och smaker, utan att man faktiskt behöver smaksätta dem med något annat än temästarens kärlek. Xiang betyder doft eller arom på kinesiska, och genom att titta på namnet på en DanCong-sort kan man få sig en uppfattning av vad man kan vänta sig av teet;

- Yu Lan Xiang (Magnolia-blomma)

- Xing Ren Xiang (Mandel)

- Zhi Lan Xiang (Orkidé)

- Po Tou Xiang (Ingefärsblomma)

- Huang Zhi Xiang (Apelsin-blomma)

- You Hua Xiang (Pomelo-blomma)

- Mi Lan Xiang (Honungsorkidé)

- Rou Gui Xiang (Kanel)

- Gui Hua Xiang (Osmanthus-blomma)

Ett traditionellt DanCong rullas inte (till skillnad från Ti Guan Yin och de flest taiwanesiska oolongerna) och oxideras 30-40%. DanConger kräver en del planering och varsamhet vi bryggningen då de är lätta att brygga fel. Riktiga "Gong Fu"-teer. Ett litet bryggkärl (gaiwan eller Yixing-kanna) är nyckeln, samt korta bryggningar (15-20 sekunder). Att brygga dem för kort tid är alltid bättre än att brygga dem för länge, eftersom beskan som kommer vid för lång bryggtid är oerhört påträngande och dröjer sig kvar i tebladen länge. Det är också viktigt att se till att man verkligen häller av allt te från sitt bryggkärl, så att det inte ligger kvar och blir bittert. Enligt min erfarenhet blir DanCong godast om man dricker det så varmt som möjligt.

Jag fick en generös mängd Osmanthus-DanCong (Gui Hua Xiang) från In the Mood for Tea av Tekoppen vid vårt senaste tebyte. Det finns oolongte som smaksätts med osmanthus (ofta ganska låg kvalité), men med Gui Hua Xiang har man alltså försökt odla fram smaken på ett naturligt sätt.

Osmanthus-oolong är ett av min mors favoritteer men själv har jag ingen större erfarenhet av att dricka varken det eller andra teer smaksatta med osmanthus. Därför kan jag inte direkt säga hur nära i smaken Gui Hua Xiang kommer. Jag bryggde det i en 1/3-fylld gaiwan med 90-gradigt vatten. Det färdiga teet blev varmt gult med en korresponderande varm, lätt blommig doft som fick mig att tänka på apelsin, vanilj och rhododendron.

Teet har en nästan läskande men ganska subtil smak. Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det smakar. Jag associerar återigen till vissa smakelement hos apelsin. Det finns en lätt beska som verkar svår att komma ifrån, men som går att minimera om man brygger det rätt. Fylligheten blommar tyvärr ut tidigt i munnen och når inte riktigt halsen. Eftersmaken finns där men är relativt svag.

De första två bryggningarna imponerade inte. Tredje bryggningen var däremot annorlunda; lite rundare, fylligare och mer balanserad. Fjärde bryggningen var dock också mycket bra, och femte helt okej. Jämfört med andra DanConger jag har testat, som Mi Lan Xiang, så är Gui Hua Xiang mer anonymt i smaken.

Jag vet att In the Mood for Teas Gui Hua Xiang är ett av deras billigare oolonger och därför kan det varar en bra introduktion till DanCong för någon som vill testa dem. Personligen är det här kanske ett lite för subtilt DanCong för mig.

Jag tackar Tekoppen för att jag fick möjlighet att bredda min erfarenhet när det gäller DanConger.