Det börjar snart bli dags att recensera lite "familjeteer" (smaksatta svarta och gröna teer) inför julen men den här gången är det dags för ytterligare ett oolongte. Jag spenderade en helg i Toronto, Kanadas största stad, och bodde trevligt nog väldigt nära Chinatown. Jag hade inte planerat att köpa te (jag vet, jag påstår alltid det), men när jag gick in i en taiwanesisk tebutik på jakt efter en gong fu-tebricka och inte hittade någon tillfredsställande ville jag inte gå därifrån tomhänt. Eftersom taiwaneserna är oolongfolket på denna jord är det föga förvånande att det största utbudet i butiken bestod av oolongte. Jag hade länge velat prova ett Tung Ting/Dong Ding, som är ett rullat, relativt lättoxiderat oolongte och eftersom det är en av taiwanesernas största favoriter visade sig butiken ha ett enormt urval av det.
De flesta teerna såldes i förpackningar med större volymer än vad jag ville ha till höga priser (vi talar om +50 dollar för kanske 150 g). Jag köper normalt sett inte te som lagrats i glasburkar eftersom det inträngande ljuset förstör delar av smaken, men efter att ha luktat på ett te som såldes i lösvikt och konstaterat att det luktade blommigt, färskt och trivsamt bestämde jag mig för att köpa minsta möjliga volym, 0.2 lbs (pounds), som motsvarar ungefär 90g. För detta betalade jag lite drygt 160 kr. Det var inte det billigaste teet jag hittade där och verkligen inte det dyraste men det verkade ändå dyrt nog för att vara av god kvalité. Enligt expiditen var det "high mountain but not highest mountain". Ju högre upp ett oolong odlas desto högre kvalité, säger taiwaneserna.
Jag har hittills bryggt teet med gong fu-metoden vid två olika tillfällen. Jag fick inte med mig några brygginstruktioner så jag körde med en av standardmetoderna för gong fu av ljusa oolongteer; löv så att det täcker bottnen, skölj löven med halvvarmt vatten som man häller av innan första bryyningen, 80-85 grader varmt vatten, bryggning i max 1 minut. Andra tillfället var jag lite mer omsorgsfull med att få rätt temperaturer och förvärma mina tekoppar innan jag hällde i teet.
Teets doft vid de första 2-3 bryggningarna var gudomlig med den blommiga, lätta parfymighet som är kännemärket för ett bra, ljust oolongte. Det är inte alltid den första bryggningen hos ett oolongte blir bra men för detta Tung Ting blev första bryggningen alldeles utmärkt. Rik och väldoftande med toner av nektar och liljekonvalj och toner av söt melon. Tung Ting påminde mycket om det ljusa kinesiska oolongteet Ti Guan Yin, och det visade sig att de första Tung Ting-plantorna importerades från Wuyi-bergen i Kina, som ligger i samma provins som det klassiska Ti Guan Yin-teet odlas i. Ska jag se någon skillnad så har Tung Ting något mindre mineraltoner än det Ti Guan Yin som jag har smakat.
I takt med att jag gjorde fler Tung Ting bryggningar insåg jag att detta te inte var särskilt förlåtande. Förlåtande i den mening att det var väldigt känsligt för felaktig bryggtid. Att brygga det femton sekunder för lite eller femton sekunder för mycket gav ett betydligt sämre te. Med oolong har jag lagt till mig vanan att aldrig dricka upp en överbryggd bryggning. Det är inte värt att förstöra smaklökarna med tanniner när det går att få en ny, bra bryggning bara genom att hälla på nytt vatten.
Den smakmässiga kvalitén på teet var förvånansvärt stadig under de 6 bryggningar jag gjorde. Visst tappade teet lite av sin rikedom efter tredje bryggningen, men inte alls till den grad som flera andra ljusa oolongteer som jag har smakat. Vid 6:e bryggningen var det fortfarande ett intressant te.
Dessvärre var teet ett ganska kort te. Med kort resp. lång menar jag hur länge smaken dröjer sig kvar i gommen. Toppkvalitéer av Lapsang, mörkt Wuyi-oolong och Golden Yunnan är bland de längsta teer jag har smakat. Detta Tung Ting var inte helt kort, men heller inte så långt som jag hade velat. Men jag antar att långheten var en av de saker jag inte betalade för när jag valde att köpa en billigare variant.
Sammanfattningsvis tyckte jag bra om detta Tung Ting och jag kommer se om jag kan testa ännu bättre kvalitéer, både när jag kommer till Stockholm över jul och nästa gång jag åker till Toronto.
fredag 7 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar