Teställe - Classic Tea Room

Jag och min vän hade länge talat om att besöka Stockholms nya afternoon tea-ställe och till slut bokade vi ett bord. Vi anlände till Classic Tea Room vid lunchtid och hade fått ett generöst bord eftersom det uppenbarligen inte var dagens mest intensiva timmar.

Det första som mötte ögonen var disken; där småkakor och tårtor samsades med importerad läsk, marmelader, lemon curd och andra kolonialvaror. Sidenklädda soffor och fåtöljer samsades kring de låga borden, som pryddes av färska blomsterbuketter. Övriga inredningen gick i en trivsam, lantlig engelsk stil.

Vi bestämde oss för att slå på stort och valde "Afternoon Tea Deluxe"-menyn för 189 kr. I detta ingick tre sorters snittar, två sorters scones med tillbehör, tre småkakor och en bit tårta. Och så naturligtvis en kanna te. En mindre meny, utan tårta, gick att få för 169 kr, och ville man endast ha scones och te så vill jag minnas att priset låg strax under hundralappen.

Det var ganska uppenbart att helhetsupplevelsen av afternoon tea prioriterades framför te-delen. Det fanns dryga 10 sorters te att välja av; majoriteten svarta, klassiska engelska favoriter. Vi valde en kanna Darjeeling Second Flush Single Estate och en kanna Lapsang.

Vi blev upplysta om att ena sortens scones höll på att bakas, och förtjusta över utsikten till varma, nybakade scones var vi mycket förlåtande. Efter ett tag fick vi in snittar, första sortens scones (naturella) samt småkakor på ett silverfat med tre våningar. Vårt Darjeeling kom i en ganska liten, vit porslinskanna som vi efter lämplig bryggtid hällde upp i de relativt små men vackra och klassiskt blå-vit-blommiga tekopparna med fat. Därefter högg vi in på snittarna.

Jag tror att snittarna var äggsnittar, gurksnittar och smör/gräslökssnittar. En av dessa serverades på ett litet mörkare bröd och denna snitt var smakrikast, men samtligt formbröd var saftigt och pinfärskt. En subtil ätupplevelse, men mer än godkänd.

Nästa förnöjelse var sconesen, som kom med lemon curd, en röd marmelad (vinbär, kanske, men min vän hävdade ståndaktigt att det var jordgubb) och clotted cream. Min vän ville även ha smör till och det var inga problem att få. De naturella sconesen var fantastiska med lemon curd och clotted cream, medan de nybakade russinsconesen, som vid det laget hade anlänt, fann sig väl med clotted cream och marmelad. Frasiga på utsidan, mjuka på insidan och med en ljuvlig doft. Min vän tyckte dock att de inte krävde något annat än smör.

Classic Tea Rooms Darjeeling Second Flush var ett fullt acceptabelt te med traditionelal muscatel-toner och som tjänade på att inte drickas för varmt. Jag saknade dock vissa blommiga element. Vi bad om att få brygga om det en gång och återigen var servicen föredömlig. Andra bryggningen var kanske lite tunn, men fullt drickbar.

Vi började nu bli både ganska mätta och ganska sockerstinna, men vi hade fortfarande tre småkakor och varsin tårtbit kvar. Småkakorna bestod av något som mest liknade en ihålig dröm (som i kakvarianten drömmar), en dubbellagrig fyrkant som påminde om två lager smuldeg med röd sylt emellan, samt en ljus chokladtryffel med apelsinsmak. Jag gillade chokladtryffeln; min vän gjorde det inte. Av mättnadsmässiga skäl smakade jag aldrig på den ihåliga drömmen, och efter ett bett av den smuliga fyrkanten kunde jag bara konstatera att den inte riktigt var min smak.

Min vän hade beställt en bit citrontårta, som bestod av två lager tjock citronkaka med ett tunt lager fyllning emellan och en citronfrosting. Jag hade beställt en chokladmarängtårta, som var flera lager av rulltårtebottnar med choklad som fyllts med en lös chokladmaräng. Som redan nämnt hade mättnadsgraden vid det här laget skjutit i höjden och jag orkade inte med mer än ett par tuggor av min tårtbit, trots att jag hade varit rejält hungrig när vi anlände till Classic Tea Room. Chokladmarängtårtan var god men den var för sockrad för att jag skulle känna mig riktigt lockad av den efter frossandet i scones och småkakor.

Kannan med Lapsang var inte jättespännande. Inte riktigt rökig nog för att ha charmen hos en Lapsang av lägre kvalitet, inte mjuk och komplex nog för att man skulle kunna föreställa sig att det var ett toppkvalitetslapsang. Det kanske hade börjat tappa smak. Om ni beställer Lapsang på Classic Tea Room, låt det dra länge.

Sammantaget erbjöd Classic Tea Room en oklanderlig service, pinfärska bakverk och en stämningsfull inredning av bästa engelska slag. Deluxe-menyn var kanske i mastigaste laget även för den hungrige och Classic Tea Room borde kanske fundera på att balansera sockernivån i senare delen av menyn, då man kanske hellre hade velat ha något friskt.

Detta är inget ställe som man går till bara för att dricka te - då är Chaikhana bättre - men som en helhetsupplevelse och som ett ställe att ta med mormor, mamma eller bara bästa kompisen fyller det helt klart sin plats med bravur. Någon gång när jag har nog med pengar får jag se hur Classic Tea Room mäter sig med Grand Hôtels afternoon tea.

Var? - Rörstrandsgatan 25 (St. Eriksplan), för tillfället bakom en byggnadsställning
När? - 9.30- 18.00 vardagar, 10.00-17.00 lördagar, 11.00-17.00 söndagar
Hemsida? - http://www.classictearoom.se/