Gong Fu Cha - ett jätteinlägg

Te kan vara en värmande dryck man dricker ur en jumbomugg med hjärtan och kaniner på, klädd i pyjamas en söndagsmorgon. Te kan vara en njutning man delar med en nära vän under långa, djupa samtal. Men te kan också vara en festdryck serverad till många vid ett tillfälle man vill ska kännas lite speciellt.

Te kan bryggas för att pigga upp; grusögt en tidig vardagsmorgon. Te kan bryggas för att ge lugn och koncentration; i skål sittandes i en mjuk soffa. Te kan också bryggas omständigt och elegant; för att ge största smakupplevelsen tillsammans med det bästa intrycket.

De asiatiska teceremonierna sammanfogar flera av dessa element till en helhet. Den japanska ceremonin handlar om att giva lugn, fokus och estetik. Zen förkroppsligat. Varje liten gest är fylld med symbolik. Det är tradition; det är perfektion; det ska inte förändras. Ceremonins syfte har högre värde än smaken på teet. Teet är ett medel, inte ett mål.

Gong Fu; teceremonin i Kina och Taiwan, har sinnena i centrum. Smak och doft över alla andra, men även hörsel, syn och känsel. Det kan vara en enkel och högst personlig teceremoni - jag gör ofta gong fu cha bara åt mig själv - eller den spektakulära höjdpunkten på en tebjudning.

Gong Fu är synonymt med Kung Fu, det vi oftast förknippar som en kampsportsgren, och kan tolkas som "mästerlig förmåga". Cha är det kinesiska ordet för te (jämför hindiskans chai), och Gong Fu Cha är alltså "te bryggt med mästerlig förmåga".

Vid sidan av teet är hjärtat av ceremonin tekannan. Av tradition är det en Yixingkanna som ska användas, dvs. en liten kanna gjord av lera från staden Yixing i Kina. Yixingkannor kan rymma allt från 0.5 dl till 1 liter vatten, men de kannor som oftast används i Gong Fu cha rymmer 1-2 dl. Bilden här till höger visar en av mina egna kannor som jag köpte under ett besök i Kina, och som rymmer ungefär 1.2 dl.

Yixingkannor är ett så brett ämne att det meriterar ett inlägg i sig, så oss stanna vid att tillägga att de traditionellt sett inte har någon brygginsats av metall, utan formas med ett litet keramikfilter innan hällpipen som fångar upp blad ner till en viss storlek. Det är anledningen till att svarta te inte passar för Gong Fu. Svarta teblad är oftast för små för att kunna stoppas av kannans inbyggda filter, och följer då med teet i koppen och gör deet beskt.

En av de viktigaste sakerna att förstå med Gong Fu är att det är en högtemperaturbryggning. Man bör sträva efter att hålla en jämn, hög temperatur genom hela bryggningen. På grund av det lämpar sig Gong Fu dåligt för gröna och vita teer, som vill bryggas vid lägre temperaturer.

Vi har allstå sett att det finns olika anledningar till att inte brygga vitt te, grönt te eller svart te med Gong Fu. Det som däremot lämpar sig alldeles utmärkt är oolongte och pu-er. Oolong-Gong Fu får sägas vara något mera utbrett, och det är också den Gong Fu som jag har försökt träna upp det senaste året. Vid Gong Fu brygger man små volymer te många gånger, och även av den anledningen passar oolong och pu-er, eftersom bra oolong bör kunna bryggas om +4 gånger och bra pu-er +7 gånger. Men ett storbladigt, högkvalitativt svart te går förstås också bra.

Gong Fu är inte bara en tjusig ceremoni. Det är också ett ruskigt bra sätt att få gott oolongte på. Och är det något jag har passion för så är det gott oolongte. Så, vad behövs? Vi börjar med det absolut nödvändiga:

a) Ett trevligt te
b) En lerkanna
c) Tekoppar. Antingen en kopp som rymmer samma mängd som tekoppen (om du bara brygger åt dig själv) eller flera mycket små tekoppar som rymmer 1-3 matskedar te (om du brygger åt flera).

Sedan har vi det praktiska men mindre nödvändiga:

d) En vattenbricka
e) En serveringskanna

Till sist några Taiwanesiska tillägg, som jag själv inte använder än:

f) Bryggverktyg (säljs ofta i set) för att mäta upp teet, rengöra kannans hällpip m.m.
g) Doftkoppar

Om vi antar att vi har a-c) så kan vi sätta igång att brygga:

1) Mät upp te i tekannan. Det finns två möjligheter. Antingen att använda mycket te i förhållande till tekannans storlek, och låta det dra mycket kort tid. Eller att använda mindre te och låta teet dra längre. Risken med den andra metoden är att man drar ur för mycket smak från teet på en gång, så att man inte kan brygga om det lika många gånger som med första metoden. Själv brukar jag lägga i så mycket teblad i kannan så att de helt täcker botten på kannan. Eftersom Gong Fu-traditionalister hävdar att te och metall är en dålig kombination brukar jag använda en olivsked av trä (en sådan med små runda hål i) för att ta te ur teburken med.

2) Skölj teet/väck teet till liv/värm kannan. Ta vatten med den temperatur som rekommenderas för att brygga teet i och häll det i kannan så att det flödar över lite. Om det bildas skum på ytan bör man använda locket för att ta bort skummet och sedan skölja av locket. Låt vattnet stanna i kannan i 5-15 sekunder, och häll sedan bort vattnet (med locket på, annars kommer du spilla) in i tekoppen/tekopparna. Denna procedur värmer upp kannan och kopparna, sköljer bort ev. damm och smuts från teet och börjar väcka de torkade tebladen till liv inför den ordentliga bryggningen.

3) Töm sköljvattnet ur tekopparna. Vi vill ju kunna dricka det riktiga teet ur dem, och eftersom vi vill att kannan ska vara så varm som möjligt brukar man hälla av vattnet på kannan (ja, i Gong Fu blir kannan blöt både på insidan och utsidan). Det är nu en vattenbricka (d) är praktisk. Den samlar upp vattnet så att man inte behöver sitta med kannan i en pöl. Men har man ingen tebricka går det ofta att improvisera fram en, eller brygga teet i köksvasken.

4) Bryggningen börjar. Häll varmt vatten i kannan så att det svämmar över lite, och sätt på locket. Häll mer vatten på locket och kannan. Låt det brygga i 30-90 sekunder. Bryggtiden kan variera väldigt beroende på vilken tesort du använder och hur mycket teblad du har i kannan. Det är något man måste prova fram själv - lära känna teet.

5) Häll teet i tekopparna. När tiden har gått kan du antingen hälla teet direkt i tekoppen/tekopparna eller hälla det i en serveringskanna (e), ifall alla inte har druckit upp teet som finns i kopparna. När de har druckit upp häller man istället upp teet från serveringskannan.

Eftersom teet kommer vara starkare i botten av lerkannan är det viktigt att göra sin hällning så att alla tekoppar får ungefär samma styrka på teet. Koppen som fick den första slurken te bör också få den sista. Använder man en serveringskanna löser man det problemet, eftersom teet kommer mixas automatiskt när man häller det i serveringskannan. Men gör man bara Gong Fu åt sig själv så har man förstås inte det problemet, eftersom det bara finns en kopp att hälla i.

Att göra en duglig upphällning är inte svårt, men att göra en mästerlig upphällning är sådan som kinesiska temästare spenderar trettio år med att lära sig. Vilken höjd bör man hälla teet från för att maximera smaken och aromen, vilken handrörelse är bäst, hur tömmer man lättast ur de sista dropparna ur kannan?

6) Drick teet och tillfredsställ dina sinnen. I Taiwan häller man först upp teet i en förvärmd, högre och smalare doftkopp (g), för att sedan hälla teet från doftkoppen till drickkoppen. Man börjar med att föra doftkoppen till näsan och andas in teets aromer, för att sedan dricka det i en härlig klunk från drickkoppen. Men naturligtvis kan man dofta på teet utan att ha en doftkopp! Ta tid på dig att uppleva eftersmaken och lek runt med tungan i munnen.


7) Fortsätt bryggningen. Upprepa 4-6) , men med några sekunders längre bryggtid för varje ny bryggning. Upprepa tills teet inte längre har tillfredsställande styrka. Och glöm inte att regelbundet hälla nytt varmt vatten utanpå kannan, för att hålla den varm. Du kommer förmodligen behöver koka upp nytt vatten med jämna mellanrum, för att vara säker på att det är varmt nog.

8) Slutet och den tråkiga biten. Töm tekannan på blad och skölj ur den och locket med vatten (använd inte diskmedel). Ställ den upp och ner för att torka. Om du har en tebricka så tömmer du den på vatten, sköljer av den och låter den torka bredvid. Tekopparna kan du förmodligen diska med diskmedel.

Nu lät det här som en lång och krånglig beskrivning, men det är verkligen inte så svårt. För mig känns det alltid lite extra speciellt när mina smaklökar bestämmer sig för att de är sugna på oolong och jag plockar ner en av mina lerkannor från hyllan. Som att jag visar lite extra kärlek till teet.

För den som vill ha mer bildbeskrivningar så finns det flera andra beskrivningar av Gong Fu cha på svenska, bl.a. hos House of Tea. Det här var helt enkelt min variant med mina personliga erfarenhter.

Och för den som känner "wow, det här måste jag testa!" så finns det flera olika sätt att få tag i de accessoarer som behövs. I Stockholm säljer bl.a. In the Mood for Tea och Grace Tea House Yixingkannor och Gong Fu-koppar. Grace Tea House har även tebrickor. Jag skulle inte rekommendera att köpa de billiga, anonyma lerkannor som finns i vissa asiatiska livsmedelsbutiker.

På nätet så skulle jag rekommendera FunAlliance som förstagångskälla. De har allt som behövs för Gong Fu till jämförelsevis vettiga priser. Kvalitén är vad man betalar för, men inte dålig alls.